Pop noir
På ytan kan A Place To Bury Strangers se ut att vara ganska ensidiga, ännu ett band som tagit mycket inspiration från shoegazegenren och därför rör sig inom en väldigt begränsad zon. Men studerar man deras självbetitlade debut lite närmare hittar man fler sidor av detta band, som kallats New Yorks mest högljudda.
Det finns spår av en slags post-"Zen Arcade"-punk i t ex "Missing You", som även flörtar tydligt med både Jesus & Mary Chain och My Bloody Valentine. Och "To Fix the Gash in Your Head" är nog det närmaste fyra killar från NYC kommit att låta som Throbbing Gristle.
"Another Step Away" målar upp en Mary Chainsk bild av en mardrömsplågad Phil Spector, medan jag tänker på Cocteau Twins utrustade med massiva overdrivepedaler i låten "The Falling Sun". Att Trent Reznor valt ut bandet som ett av förbanden på Nine Inch Nails nästa turné är inte svårt att förstå när man hör "My Weakness".
Det är här, på andra legenders axlar, som bandet kan vila säkert. Men just därför blir skivan heller aldrig riktigt spektakulär. Visst, låtar som "Missing You" och "Another Step Away" är i klass med de bästa låtarna på Loveless och Psychocandy, men så länge som APTBS inte stiger ut ur skuggan och etablerar något eget så kan det aldrig bli mer än grymma låtar här och där.
"The Falling Sun" - A Place To Bury Strangers
Kommentarer
Trackback
